Publicerat: / Allmänt

Som en mardröm..

Detta inlägg saknar bild tyvärr!
 
Jag är en sån person som tänker tillbaka väldigt mycket på min uppväxt, och jag tänkte dela med mig av en hemsk händelse som hände när jag var mindre, denna händelse var med i tidningen för längesedan, med en bild på lien igenom fönstret, tyvärr har jag inte kvar den tidningen, vissa delar kommer jag inte ihåg, jag tänker inte skriva ut några namn på personer,
 
Jag hade precis kommit hem ifrån ett disco, på uppfarten hemma så möttes jag av massa öl burkar och öl flaskor på marken, innifrån huset hördes massa väsen, min kompis mamma frågade mig om jag ville ha sällskap in, men jag sa att det var okej, att dom kunde åka vidare, så det gjorde dom, när jag väl kom in var det fullt liv, folk skrek, bråkade, och jag var livrädd, jag sa att det inte är lönt att bråka så mycket, inget löser sig av sånt, men ingen lyssnade på mig, sen blev det värre, jag kommer ihåg att jag sprang ut på baksidan, jag kunde inte vara inne, jag ville ut, då ser jag genom fönstret att *censur* puttar in *censur* i bokhyllan och tar stryptag på *censur* och slår till honom i ansiktet, jag får panik, jag vet inte vad jag ska göra, jag vågade inte gå in just då, jag såg att min granne var ute, och jag försökte ropa på henne, men hon hörde mig inte, och det slutade med att jag gick in igen, efter ett tag så slutade bråket, och dom hade gått ut, och jag skulle gå och lägga mig för att sova, min mamma var inne i mitt rum och försökte lugna ner mig och mina syskon, men då kom den ena personen tillbaka igen, och jag hörde glas som krossades, det var ett fönster som krossades, jag höll för öronen och nynnade högt på en låt, min kropp skakade, alla dörrar var låsta, men personen hade tagit sig in iallafall, min mamma tar med oss syskon in i badrummet och låser dörren, personen vet ju att vi var där inne och *censur* skriker att vi ska öppna dörren och komma ut, jag frågade mamma om vi inte kunde hoppa ut genom badrums fönstret, men det var för litet tydligen, så vi öppnar dörren, och jag ser att i handen så håller *censur* en stor lie, jag blev jätte rädd, och *censur* vill att vi ska följa med han ut i köket, min mamma går först med min syster i famnen, jag går bakom dom, min bror går längst bak, plötsligt får min mamma en ide om att vi kan ta balkongvägen ut, så vi springer ut, och jag hör efter ett tag att *censur* är upprörd över detta, vi fortsatte springa till grannens tomt, in i deras garage, väl där så märker vi att min bror inte är med oss, vi får panik, men han hade gömt sig i våran husvagn tydligen, vi ser att grannen har kommit ut, för att han hörde att *censur* förde en massa väsen inifrån vårat hus, glass krossades, och *censur* var arg över att vi flydde ut balkongvägen, grannen undrade vad vi gjorde i hans garage först, vi sa att vi tog skydd ifrån *censur* att vi inte visste vart vi skulle springa, grannen sa att han skulle ringa polisen, och vi fick hjälp av några andra grannar, och där fick vi husrum över natten, nästa dag så återvände vi till vårat hus, och jag ser att hela huset är upp och ner vänt, allt som var i kylskåpet låg på golvet, det låg knivar på golvet, igenom vårat köksfönster hängde det en stor lie, det luktade bensin i köket, det låg massa glas som var krossat på golvet
 
Detta är allt jag kommer ihåg, och jag var bara ett barn då, efter denna händelse så hade jag väldigt svårt för höga ljud utifrån, min kropp "frös" fast så fort jag hörde något ljud utifrån, och jag ville inte ha min säng nära något fönster 
 
 Detta inlägg går inte att kommentera!
 

Publicerat: / Allmänt

Tankar och funderingar

Detta inlägg saknar bild tyvärr!
 
Nu var det längesedan jag skrev något här, och jag känner att jag måste rensa ut lite luft, jag kämpar på så gott det går på vuxenutbildningen, i min takt, jag låg lite efter i vissa ämnen nu det sista, i början låg jag före alla andra, jag blev klar med engelska kursen i sista minuten, och jag blev så lycklig när jag blev godkänd, det var jätte kämpigt, nu vet jag inte vad som har hänt med mig, jag känner ingen motivation alls, och jag är trött hela tiden, mycket trött, normalt? fast det kan ju bero på att jag har svårt att sova på nätterna, (för många tankar) jag vill att mitt liv ska lösa sig okså, jag vill okså lyckas med något, man kan ju hoppas, det gäller att kämpa, och det har jag verkligen gjort nu, det finns så mycket jag vill skriva egentligen, jag bär på så mycket.. smärta, men allt kan inte skrivas ut, eller?